Livstecken

Nu har det gått några veckor sedan flytten och jag är så glad över att vi kommit på plats (om än inte i ordning) i huset och att vi har en härligt stor trädgård att spankulera/springa omkring i.

 

Vi hade lite otur i början. Avloppet svämmade över flera gånger så att det blev blött i källaren och en morgon fick jag ta på gummistövlarna för att ens kunna gå ner där. Först försökte man med att tömma brunnen och sedan spolades avloppet utan att problemet avhjälptes. Det visade sig till sist att det nya bergvärmehålet borrats precis rakt igenom avloppsröret. Så i påskhelgen såg det ut så här hemma hos oss:

Nu har vi alltså inte längre någon gräsmatta i den här delen av trädgården utan istället bara stenhård lera. Men, men vi har ett fungerande avlopp och det är trots allt viktigast!

Mitt hobbyrum är inte riktigt iordningställt ännu, och mina fina tyger och garner ligger fortfarande nedpackade , men jag lyfter lite på locken och klappar om dem ibland.Saknar dem, men passar på att ordna med vårsådd i pallkragarna (härligt) och att fålla gardiner (inte min favoritsysselsättning.) och annat pyssel på kvällarna. Tids nog blir det tid att sy kläder igen och jag har flera idéer till projekt som gror i huvudet. När helst jag hinner ska jag också gräva fram mina stickningar igen så att jag kan bjuda hem mina kära och saknade stickkompisar på en fika! 

Underliga saker hända och underliga saker ske

En konstig sak har hänt. Det känns lite sorgligt och tomt. Men mest konstigt.
Alltså, så här var det: Min man ska snart åka till USA och erbjöd sig att bära med sig garn hem i resväskan. "Garn? Jaha, garn! Nä, det behöver jag inget." sa jag. Behöver inget!? Sedan när har det stoppat mig från att kasta mig ut i lustfyllt surfande och dreglande över olika fantastiska garner som skulle kunna bo hemma hos mig?Jag vet inte. Jag vet bara att jag inte alls kände något sug. Otäckt.

Lite trösterikt känns det iaf att jag inte kunde låta bli att kolla in lite nya tyger istället. Jag har inte helt slutat hantverka liksom. Fast nä. Just nu drömmer jag mest om äppleträd och rosenhäckar och en blåblommig sovrumsvägg. Kan du ta hem det i resväskan, älskling?

Bilden föreställer buskrosen Wasagaming och är lånad från Allt om trädgårds sida.

Jag gissar att det ökade sysuget gjort att sticksuget minskat. Att sy ett plagg går helt klart fortare än att sticka ett. Att sysuget OCKSÅ minskat just nu beror nog på att min hjärna  liksom varit upptagen med allt som rör vår förestående flytt. Innan april är här ska vi vara där! I huset långt ut på landet. I huset med flugskit i halltaket och de härligaste syrener i trädgården. Så här har visningsstädats och sålts lägenhet (försök ha ett kreativt kaos i en lägenhet som ska se presentabel ut på Hemnet ;-)) och sprungits på banken och surfats tapeter istället.

Jag hoppas ändå att mina allra bästa stickvänner ska våga sig ut till mig i det där huset så småningom och dra ner mig i det där garnträsket igen. Det känns som sagt rätt konstigt att stå bredvid det.

Hur som helst. För att ni inte helt ska förlora hoppet om mig så kommer här bildbevis på några obloggade plagg i lilla N:s garderob.

 Turkosa velourleggings sydda för att passa till en röd Me&I-tröja med turkosa mopeder på.

Gjorde ett försök att rita av en av lilla N:s favoritklänningar från Kameleont design och sedan sy en egen i biltyget. Det gick skapligt, men jag fick inte till rynket kring halsöppningen som jag skulle velat ha. 

Är dock nöjd med tygvalet - jag har en förkärlek för traditionellt "killiga" mönster i traditionellt "tjejiga" färger och modeller.

Fler leggings, de två vänstra i jersey med lycra från Michas Stoffecke. De högra i velour. Barn iklätt svarta velourbyxor är för övrigt ett perfekt städhjälpmedel i förskolemiljön, om någon undrar. Man ser direkt att det måste blivit betydligt renare där barnet farit fram.

Violer till våren?

Tänk att det ska vara så svårt att få ändan ur och blogga lite. Jag har en hel hög med obloggade alster och jag lever ett helt obloggat liv varenda dag.

Idag är jag iaf hemma med lilla N som är febrig så medan hon sover middag hinner jag iaf visa er något av vad jag pysslat med:

Tunikan är sydd i violtyg från Znok som jag tycker blev ännu finare uppsytt än när det låg i min tyghög. Den turkosa (jo, för den är faktiskt lite mer turkos i verkligheten) jerseyn kommer från Jofotex och är härligt kraftig i kvaliteten, vilket passar så bra så här års. Mudden kommer som vanligt från Stoff och stil och passade alldeles utmärkt i färg. Ibland ska man ha tur.

Mönstret till byxorna är ett Ottobremönster och det är först i och med detta mönster jag fattat det genialiska med att sy fast sådan där tunn silikonresår (framilonband). Det gjorde det ju jätteenkelt att få till puffet i bensluten. Annars tycker jag att den är rätt meckig att hålla på med, svårt att veta hur mycket man ska dra i den och svårt att få den att ligga stilla under pressarfoten. Till ett par byxben gör det ju dock inte supermycket om varenda veck inte är exakt lika stort.

God Jul

Här har juldagsmorgonen börjat med lite UFO-stickning medan lilla N leker med sin mormor.


Hoppas ni alla har en fin julhelg!




- Posted from my iPhone

Sytt!

Jag har varit i behov av lite vintermys ett tag nu och hade faktiskt ett totalt syuppehåll på minst en vecka. (Det ni!) Istället intog jag soffan på kvällarna, och pillade möjligtvis lite på en stickning. Men så plötsligt var sylusten tillbaka och nu har jag en massa projekt i huvudet igen. Får se hur många av dem som blir verklighet.
Det allra senast sydda är den här klänningen som jag tänkte att lilla N skulle ha i jul. Jag beställde sista biten tyg i Jofofotex webshop förra veckan, tvättade tyget i helgen och har sytt nu i början av veckan.

Jag hade bestämt mig för att prova att sy sådana här fickor som en liten detalj, men hade väldig beslutsångest innan jag bestämde mig för att göra dem gula med gul dekorsöm. Hade tänkt mig
grönt, men när jag provade så såg det så vansinnigt mycket "julgardin" ut att jag backade. Nu känner jag mig nöjd. Tror att klänningen kan ha ett liv även efter jul på detta vis!

Golden Holden

Jag hinner inte blogga som jag skulle vilja. Försöker att inte ha dåligt samvete för det, men tycker ändå det känns trist att jag inte lyckas hålla i. Jag tröstar mig med att det är viktigare att jag faktiskt hinner ÄGNA mig åt det jag tycker om än att jag hinner SKRIVA om det.


Här är iaf en liten kik på min Holden-sjal som jag borde få klar vilken dag som helst.

Ha en fin tredje advent!


- Posted from my iPhone

Nyckelpigor

Efter att ha tagit en söm eller två i taget några kvällar sydde jag just klart den här tunikan.

Fint tyg tycker jag! Är allt ganska nöjd, men undrar varför allt ser så himla snett och galet ut när jag ska till att fota? Det är verkligen jättsvårt att få ett plagg att ligga helt plant och sedan hålla kameran i perfekt vinkel. (För inte kan väl den hemska sanningen vara att det ÄR snett? ;-))  Kantningen blev aningen, aningen lös, vilket troligen beror på att jag använde en annan muddväv den här gången. Velade lite mellan röd och svart kantning men fastnade som synes för den svarta. Konstigt nog, eftersom jag ju gillar färgglatt, men jag tyckte att det blev lite mer stilrent såhär. Nu är jag tom sugen på att sy ett par matchande svarta velourleggings till!